Nu är det som det alltid borde; alla är på samma ställe! Jag, Saskia (till vänster i fönstret) och Bubbenoa (i sängen, bakom min rumpa). Dom små människorna, farbror och tanten är också här. Ingen fattas. Alla kan bitas och hoppas och gosas på. Saskia och jag brottas mest.
Hon använder min låda, tyvärr. Väldigt mycket. Hela lådan blir en cementhög när hon har varit där. Jag städar lite diskret, man får ju inte såra sina gästers känslor. (Men varför kissar hon så stort?)
Innan var det konstigt, då var nästan alla i Värmlandet på samma gång, men sen ÅKTE tanten till stan själv. Och missade snön och kaminen och lakritspastillerna. Hon var väl tvungen att åka hem och jobba med plastpärlorna. Dom här låg i högar på soffbordet när vi andra kom till stan. Oj, vad tråkigt hon måste haft utan mig.
Nåt slags djur blev det också. Nåväl, nu är alla där de ska. Under samma tak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar