Världen är en semla. Ett tjockt lager grädde och nu hälls det florsocker ovanpå. Husen syns knappt under allt vitt.
Ute är det bara en älg. Och Bubbenoa. Den svarta gamla sälen. Med näsan i snön hela tiden, kollar alla hundnotiser. Han läser väl kärleksromaner kan man tänka, det finns löptikar i området.
Jag ligger vid kaminen. Glad och varm. Och färgsprakande.
Tanten har hittat alla de här kulörerna på mig. Hoppas inte det är farligt.
Tanten har tittat på träd igen. Och letat färger där med. Mitt i all grå snöslask. Björkar.
En mossig ek.
En mossig ek.
Böjda tallar. Kolorism över allt.
Ungefär samma färgskala som jag. Det hade väl räckt att stanna inne och leta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar