...

nä, inget här heller... Vad gör alla där ute?

Under cover cat

Fängelsestädning. Jag passar på. Två eller tre gnagare, det märks nog ingen skillnad. Nu går vi till botten med det här. Långöron, vad har ni på gång?

Hm, misstänkt. Eller inte. Torrt kattgräs. Tack så mycket.
Sen genomskådade tanten min wallraffning. Utkörd. Inte mycket klokare.

Lössläppt

Här har jag fullt upp hela dagarna med att vakta kaninfängelset från mitt panopticon på arbetsbordet, så inga fångar rymmer , och vad gör tanten? Släpper ut dom!
Fast det var ju ganska livat. Stella sladdar runt på parketten med sina luddtofflor.

Jag försökte mig på att smyga och jaga på dom, men dom fattar ju inte att dom ska bete sig som villebråd och springa. Istället skuttar dom på mig som om jag vore nån mystomte, och jag erkänner att jag tappade fattningen. Vår inbördes roller är inte helt tydliggjorda, känner jag här. Tanten bara fånler och langar ut morotspengar till gnagarna. Jag vill också ha morot. Hö är gott, men får mig att kräkas.

Jag är dock nöjd med att Tanten har några andra att plåga med sin kamera nu för tiden. Jag säger ifrån högljutt när hon tar min själ. Dom här parvlarna har inte förstått den fulla innebörden än. Skärpan är det inte mycket med heller.

Sen tog rasten slut. Alla gick in. Stella parkerade sig i hökorgen. Jag återtar vaktpositionen. Värdigheten återställd.

Lilla tanten och harpalten

Nu har långöronen börjat komma ut ur lådan. Och sitter i knän. Lite motvilligt verkar det som. Så onödigt. Jag finns ju. Sitter gärna i knän hela dagarna om det nu är det som efterfrågas. Men nädå. Idag har det pjoskats med Stella. Hon är en hare som dom missat att måla klart i pannan. Och öron som ett vindkraftverk.

Men lilla tanten verkar glad. Och Stella fattar galoppen och sitter fridfullt kvar. Eller paralyserat.

Att ha stake, eller stakar.

Mazarin har stake. Även om han heter som en kaka. Då kan ju inte jag vara sämre.

Nu har dom fått extra morotsstake också. Gemusehalter. Oranget till orange. Haha.

Immigranter

Ordningen är rubbad. På ett bra eller dåligt vis har vi inte kommit fram till ännu. Tistel och jag överlägger. Det här är ju inga katter. Och det är ju bra. Deras svansar tycks ha tillbakabildats för abnorma öron istället. Har testat smygning, fräsning, iakttagande, nosning. Dom tycks oberörda. Nån slags piedestaldjur. Tanten ploskar.

Mazarin heter det här djuret. Hans öron är floppiga.

Stella. Av mer självklar natur.

Jag behöver tid att smälta det här. Smälta DOM här får man tydligen inte. Återkommer.